Något som tydligen inte är självklart för många som det kanske är för de som driver eget företag, är hur mycket ens tid faktiskt är värd om man ser till vad ens lön är för arbetet man utför som sitt levebröd.
Nyligen fick jag en förfrågan om jag kunde försöka förklara detta i ett inlägg, så det blir syftet med detta inlägg.
Som egenföretagare, speciellt som konsult, så brukar man ”debitera per timme” man tar alltså betalt en specifik summa per timme man arbetar.
Samma princip som gäller för alla som är timanställda och får betalt per timme för övrigt likaså.
Men de som har fast anställning då? De som får en Lön i slutet av månaden (för de flesta den 25:e varje månad (med vissa undantag – bl. a. Landsting)) – vad är de ”värda” per timme utifrån arbetet de gör?
Det kan vi enkelt räkna ut om vi har antalet faktiska dagar dessa personer har arbetat på en månad, vilket vi har.
I snitt brukar man väl säga 5 dagar á 8h per vecka = 40h/vecka som fulltidsanställd.
Sen brukar man räkna med ca. 4 veckor per månad, vilket ger \( 40*4=160h/månad \).
20 st. effektiva arbetsdagar per månad brukar man prata om i snitt för förenklade uträkningar.
\( \frac{160}{20}=8 \) (8h per arbetsdag)
”Problemet” med detta, är att det inte stämmer exakt för varje månad, då antalet dagar varierar vissa månader.
Men för enkelhetens skull när vi räknar, så kan vi säga i just det här exemplet att en fulltidsanställd jobbar:
- 8h per dag
- 5 dagar per vecka
- (totalt 20 dagar per månad)
- 4 veckor per månad
- 160h effektiv arbetstid per månad
Har du då en Lön på säg, 25’000 kr (innan skatt), så innebär detta att du är ”värd” (monetärt) \( \frac{25’000 kr}{160h} = 156,25 kr/h \) (innan skatt).
Sen den effektiva mängden pengar du har att spendera i affärerna (som förresten du dessutom betalar ytterligare skatt för(!!)– Detta vissa kallar ”dubbel beskattning”) brukar man räkna att där dras ca. 30% skatt på lönen innan den hamnar i din ficka!
Hade du 25’000 kr i månadslön som fast anställd på fulltid innan skatt, så innebär detta att du får ca. (med 30% skatt) \( 25’000*(1-0,3)=25’000*0,7=17’500 \)kr i lön efter skatt.
För timkostnaden (”timvärdet”) innan skatt som vi räknade ut ovan, innebär detta på samma sätt: \( 156,25*0,7 \)(alternativt\( \frac{17’500}{160} \)) att du är ”värd” 109,375 kr (efter skatt) som du har att handla för Per Timme baserat på yrket du har och jobbet du gör.
Och så länge du själv inte handlar via ett företag så är allting du köper inklusive skatt (med vissa få undantag).
Detta då företaget som säljer varan till dig också har momspliktighet för att bedriva verksamhet, precis som du hade haft om du drivit verksamhet. Men detta leder då till den s.k. ”dubbla beskattningen” då du köper produkter och varor inklusive moms för pengar din arbetsgivare redan skattat för för att kunna betala ut till din ficka.
Du får då alltså ca. 100 kr/en hundralapp i fickan varje timme du effektivt arbetar.
När du nu vet vad du som arbetare är ”värd” i vårt samhälle, så kan du använda denna måttstock när du tar beslut om vad du handlar.
Du kan se i hur många timmar du behöver arbeta för att köpa en viss pryl/produkt/vara. Det sätter lite annorlunda perspektiv på saker och ting.
Ett perspektiv som många verkar kunna ha nytta av som verktyg för viktiga livsbeslut som gäller köp av saker i vårt samhälle.
En annan bra fråga man kan ställa sig själv är ”Är detta verkligen något jag behöver?”.
”Är detta verkligen värt det antalet timmar jag fick jobba med att göra det jag gör?”.
Hur många timmar behöver du jobba för att ha råd till något du köper? Om du ställer dig själv den här frågan när du ska handla något, känns det fortfarande ”värt det” att göra köpet du tänkte göra?
Hur mycket är din tid värd? Dina surt förvärvade slantar? Tid är pengar på så vis. Men Tid är också vår allra dyrbaraste och mest begränsade resurs här i livet.
Spendera och investera den väl!
Likaså dina pengar är frukten från din skörd av tiden du lagt på jobbet du gjort.
För 100 kr har du råd till 2.5 mikropajer från Leif Mannerström med dagens ICA priser (11apr24).
Varav en sådan paj kan anses täcka 1/3 av dagens (allmänt) rekommenderade måltider. Enligt deras kycklingpajs näringsinnehållsförteckning ska den innehålla ca. 628 kcal, där 600kcal brukar vara ett ”standardmått” för ungefär hur mycket en ”bra måltid” för en person bör innehålla (antaget att personen lever hyfsat ”medel” livsstil och äter 3 ordentliga mål mat om dagen d.v.s.).
Med 100 kr/h tjänar du i fickan ca. 800 kr/dag och \( 800*5 \) = 4’000 kr/vecka.
Detta är också bra att ha i bakhuvudet för när du tar ledigt, vissa jobb har ej betald ledighet, tjänsteledigt är en form av obetald ledighet på vissa jobb, där du då förlorar ”x” antal kr per timme som du är ”ledig”. Där kan man då också fråga sig själv om ledigheten är värt det – eller om du har råd till den ledigheten utifrån dina utgifter, räkningar etc.
Food for thought..
Värde är subjektivt, vilket innebär att ett värde kan ha olika innebörd/betydelse för olika personer.
Men om vi ställer denna lönen och denna persons monetära värde i jämförelse med ett yrke som t ex. pilot som kanske tjänar minst 75’000 kr per månad…
Eller en läkare med ibland över 100’000 kr per månad.
Eller advokater som kan debitera 6’000 kr/h.
Eller en konsult som i teorin med en timkostnad (exkl. moms) på 1500 kr/h kan tjäna upp till en kvarts miljon(!!!) per månad (~240’000 kr oskattat).
Så börjar man förstå sambanden mellan möjligheter och olika yrken/livsval.
Såväl som begränsningar och dörrar som låses upp ”snabbare” för somliga jämfört med andra p.g.a. vilket yrke de arbetar inom och vilken lön de har som resultat av deras ”valda” yrke.
Sen är detta inte att säga att bara för att man har ett specifikt yrke så är man begränsad till en medelsumma för alla som har yrket, där finns sätt personer kan ”stå ut i mängden” och göra sig ovärderliga genom att göra bästa möjliga arbete på minsta möjliga tid och gå över krav och förväntningar och vara exceptionella etc. som kan förändra ”värdet” av en specifik person för en specifik arbetsuppgift/yrkesroll.
Där finns alltid saker man kan göra för att ”bli mer” och som resultat ”uppnå högre”/få mer som resultat av att man blev mer.
Om du arbetar med eget företag så brukar man säga att man får skatta ungefär hälften (50%), så som praktiskt exempel om du är konsult och debiterar 1500 kr/h exkl. moms så motsvarar detta ca. 750 kr/h i fickan (om du skattar allt).
För en egenföretagare som vill ta ut lön så måste både skatt + sociala avgifter betalas. Tillsammans landar dessa kring ca. 50% (för tillfället 11apr24 aningen lägre, men det skadar inte att räkna på 50% för goda marginaler).
Skattesummor och avgifter förändras från år till år.
Moms brukar läggas till när konsulter skickar fakturor till sina kunder, men moms (mervärdesskatt) är en avgift kan man säga som företagare betalar för att få lov att göra affärer.
Momsen får inte företagaren behålla, utan ska in till skatteverket igen.
Dock kan en företagare få lov att ”dra av moms”, s.k. ”avdragsilla saker”, för saker som köps in i företaget som bedöms behövas för att driva verksamheten.
Detta ger också insikt om hur vissa specifika typer av verksamheter får ”fler fördelar” i mån av avdragsgillt än andra baserat på vad deras verksamhet omfattar.
För att demonstrera detta med ett praktiskt exempel se nedan:
En konsult fakturerar 1500 kr/h exkl. moms.
Moms i Sverige för IT-tjänster t ex. ligger på 25%, så fakturan konsult skickar till kund säger att kund ska betala (inkl. moms) \( 1500*1,25=1875 kr \).
25% av 1500 kr är \( 1500*0,25=375kr \), och för att kontrollräkna kan vi även ta 1875 kr som vi fick ovan, minus 1500 kr och får då \( 1875-1500=375 kr \) vilket verkar stämma.
Så konsulten får då alltså in 375 kr till sitt företag som staten vill ha tillbaka i slutet av året som ”avgift” för att konsulten får lov att bedriva verksamhet. Därav mervärdesskatt.
Men säg till exempel nu då att konsulten behöver köpa en ny dator till sin verksamhet.
Datorn kostar 10’000 kr (inkl. moms), inte helt orimligt.
Datorer har också en momssats på 25% i Sverige (böcker har 6% och mat 12%).
Om datorn köps inkl. moms av konsulten (t ex. som s.k. ”privat utlägg”) så innebär detta att konsulten betalar datorn inklusive moms. Moms som om den ska ”dras” i företaget, företaget ”blir skyldig” att betala tillbaka till företagarens privata konto när företaget ”drar av” datorn.
Då får konsulten ”kvitta” momsen för datorn, mot momsen konsulten drog in på fakturan från kund.
Om nu momsen konsulten drog in (375 kr) är mindre än momsen för en ”momsad vara” (inkl. moms köp) konsulten köpt, då får företaget betala ut resten av summan ”utan att skatta” för att täcka momsen för köpet som gjordes och drogs av.
Det är så här det funkar om en vara anses vara ”avdragsgill”, vilket en vara är om den bedöms nödvändig för att bedriva verksamhet enligt regelverk som följs.